Igår såg vi After Dark i Eskilstuna. Mycket bra som vanligt. Efter halva showen kom Babsan ner till oss i publiken. Jag satt på första raden. Och vad gör han? Kommer fram och frågar lite och sätter sig i knät på mig. Sen frågar han om man får komma hem till mig efter showen.

Samma sak hände för några år sedan när jag såg Babben Larsson.

Som tur så var det på skoj. Att se dom på scen och/eller prata med dom är kul, men jag skulle inte vilja ha dom i sängen. Där går gränsen.

Men som sagt, mycket bra show. I Eskilstuna är allt slutsålt, men de far väl runt i landet sen. Har du chansen så kolla in dom. Många skratt får du. Också en massa bra musik, dans och skådesspel.

Nu har vi äntligen fått en mörk president i USA. Det var på tiden. Dessutom ser det ut som om han kan göra något. Lille Bush var ju en ren katastrof. Det enda jag är rädd för är att det dyker upp en knäppgök med ett vapen och skjuter honom. Men vi får hoppas på det bästa. Tänk om han kunde få ordning på Irak, Afganistan och Gazaremsan. Han har iallafall förutsättningar för att lyckas. Hoppas han gör det.

Åter från en semestervecka. Trött, bakis och mätt. Så nu får man väl gå på diet några veckor. I övrigt är det väl rätt bra efter en massa eländiga flygtimmar.

Jaha, då var det dags igen att packa väskorna. Åker till Lanzarote i morgon. En vecka i skapligt väder och allt inkluderat borgar för god mat och dryck och två böcker att läsa ut. Lite kul med mina bokval egentligen. Läste för några veckor sedan "Jenna Jamesson - en porrstärnas...", idag ska jag läsa ut en bok om alla påvar genom tiderna. Men mig på resan har jag "Såld" som ska vara en sann historia om en flicka som blev såld. Dessutom har jag med mig "Slumpen är ingen tillfällighet" som är en faktabok. Har dock en hel rad med böcker och pocketböcker som jag inte har läst. Lägger man dom på varann blir det nästan 2,5 meter. Jag har också just gjort mig av med nästan lika mycket. Böcker på tur är bl a Skumtimmen, Svinalängorna, Johnny Cash, Cosa Nostra, Hitler och hans folk, En desertörs bekännelse, Levande bränd, Dolly Parton, Pelé, Simmar-Emma och många fler. Det är bara tiden som inte räcker till. Det är väldigt spännande att läsa sanna historier om andra personer tycker jag.

Ha det, vi ses om en vecka lite brunare och rundare förmodar jag.

Har nu för andra gången titat på mästarnas mästare i ettan. Men är det egentligen frågan om mästarnas mästare? Jag saknar till exempel Ingemar Stenmark, Pia Sundhage, Torgny Mogren, S-Å Lundbäck, Börje Salming och Björn Börg. Men de kanske inte ville ställa upp. En del av deltagarna tycker i allafall inte jag är speciellt "stora" utan att nämna några namn. Men Wassberg och några till är ju självskriven. En sann mästare med båda fötterna på jorden.

Tittade just på min besöksstatistik och frågar mig hur de kommer upp i dessa fantasisiffror. Detta med tanke på att så få kommenterar det jag skriver. Eller är det helt enkelt så att jag skriver så dåligt at det inte är värt att kommentera?

Såg idrottsgalan igår och frågande mig om det var en idrottsgala eller en begravning. Nästan alla idrottskvinnor var svartklädda. Är det månne det  nya modet eller har dom dålig fantasi? Kalla hade visserligen en svart-röd klänning och Susann Kallur en ljus, men i övrigt var det långt mellan lite färg. En gala ska ju, just som ordet säger vara en gala. Det ska vara glamour, glädje och färg. Svart räknas inte. Även killarna hade nästan uteslutande svarta kostymer. Varför? Det finns andra färger också. Om inte så varför inte åtminstone lite kritsträck?

I övrigt var det ju en ganska bra gala. Peter Settman är väl en av de få i Sverige som kan glömma bort text och manus och ändå klara biffen. Jag hade väl i vissa fall valt en annan pristagare, men i det stora hela var det ju OK. Men nog skulle väl Susann Kallur vunnit i s f Kalla? Kallur slog världsrekord i en gren med fler utövare i toppen än skidor, som i stort sätt bara utövas av vita européer. Hade inte Kallut fallit på första häcken hade det hela ju varit solklart, men nu tänkte väl många på fallet och tänkte inte på att Kalla åkte om en finska som nästintill hade skidat rakt in i vägen.  Till slut säger jag bara... Robert Gustavsson!

Såg ett ny så kallad Talk show igår. Det var en norsk kille som heter Skavlan. En ovanligt bra show med bra gäster. Christina Lugn som lärt sig prata lite fortare. En Timbuktu som är som vanligt ytterst trevlig. Ari Behn som jag inte visste något om, men som också visade sig vara en riktig trevlig prick. Verkade nästan ha råkat ut för liknande händelser som jag. Göran Persson och hans lilla Anitra borde dock vid det här laget ha lärt sig att inte tala i mun på varann hela tiden. De var ju nästan som två tonåringar. Men som sagt, ett bra program värt att titta på igen.